Syftet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för den fornnordisk religionen, samt hur de fornnordiska myterna speglade de könsroller som fanns i samhället. Syftet uppnås genom en analys av fyra mytologiska gestalter: Idun, Freja, Tor och Loke.Religionslärare kan, genom läsning av uppsatsen, tillägna sig en förberedelse inför den kommande lärarrollen. Detta genom att nå en ökad medvetenhet om den fornnordiska mytologin. Det är viktigt att se vilka ideal och motbilder i religionen som skapat ideal för mänskliga normer och levnadssätt. Uppsatsen belyser de skilda könsroller som fanns under vikingatidens samhälle.

Indien har överlag varit ett patriarkalt samhälle där männen har stått över kvinnorna. I gudavärlden inom hinduismen nämns många gudinnor. Råder ett lika patriarkalt förhållande i gudavärlden? Den här frågan har varit grunden för den här studien. Syftet med studien var att jämföra kvinnliga med manliga gudar genom att läsa om hur andra författare framställt dem.

Begreppet kultkontinuitet används många gånger för att beskriva hur en ny religion övertar fenomen från en tidigare religion. I denna uppsats har den fornnordiska gudinnekultens kultkontinuitet undersökts i Svensk romansk kyrkokonst. Genom en tvärvetenskaplig litteraturstudie inom religionshistoria och konsthistoria som utmynnade i en bildanalys har symbolik framkommit som kunde anknytas till den fornnordiska gudinnekulten. Undersökningen visade att det förekommer en gudinnekultkontinuitet i en förändrad form. Symboliken är emellertid i många fall otydlig, och kan mer förstås genom vad jag benämner som en symbolisk anknytning; det vill säga även om symbolerna inte direkt går att anknyta till den fornnordiska symboliken, finns det attribut och egenskaper som kan relateras till de fornnordiska gudinnorna.

Denna uppsats undersöker aristokratiska kvinnors roller i den fornordiska kulturen i syfte att se om dessa roller kan förklara varför dessa kvinnor engagerade sig i kristnandeprocessen. Undersökningens resultat indikerar att kvinnornas uppgift var att vara en freothuwebbe, en vävare av fred mellan kungar och krigare och gudar och människor och att de också fortsatte med denna uppgift under och efter religionsskiftet, men vävde då istället fred mellan prästerna och kungen, mellan de framväxande staterna och den begynnande kyrkliga organisationen. .

Syftet med uppsatsen är att undersöka hästoffer i den fornnordiska religionen. Jag kommer att koncentrera innehållet i undersökningen kring tiden för yngre järnålder: folkvandringstid (år 400 ? 550), vendeltid (år 550 ? 800) och vikingatid (år 800 ? 1060). I vissa fall kan exemplen vara från både tidigare och senare tid än den avsedda. Detta material kan ändå vara relevant att ha med i sammanhanget för att få en bred inblick i offrandet av hästar i nordisk, förkristen sed.

Denna uppsats är en studie i divination som användes i fornnordisk, samisk, irländsk-keltisk, grekisk och romersk religion. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns något som kan sägas vara typiskt inom den fornnordiska divinationsformen. De teman jag koncentrerat mig på för att besvara dessa frågor är status, roll, genus, metod och plats. De metoder jag använt mig av är deskriptiv och komparativ litteraturstudie. Dessutom tillämpas hermeneutisk metod.

En komparativ studie som behandlar framväxandet av den ursprungliga 24-typiga futharken samt övergången till den yngre, 16-typiga, futharken och jämför utvecklingen av dessa båda med det samtida keltiska skriftspråket ogham. Den centrala frågan är vilket annat skriftspråk som kan ha stått som modell för skapandet av den 24-typiga futharken och oghamskriften. Uppsatsen innehåller bland annat runforskningens tidiga historia, teorier om runornas och oghams ursprung och utveckling, skriftspråkens användningsområde och utdöende samt till en viss del de mytologiska aspekterna bakom de båda skriftspråken. Genom att ställa flera forskares teorier mot varandra, utreder denna uppsats huruvida de fornnordiska runorna och kelternas ogham har påverkats av varandra, eller om de har utvecklats helt oberoende av varandra. .

This is a study of Prehistoric musical instruments from Scandinavia and the different meanings they could have had in the Prehistoric society. I have described the different types of possible music instruments and the different categories that they belong to. I have also written about their different functions that could have been for example ritual artefacts, shamanic tools or useful instruments in hunting. Two case studies are also presented in the essay, the Falköpingsflute and the Balkåkradrum..

Stressful routines for animal handling can reduce immune function and productivity of animals. If stakeholders are handling animals aversively, animals will show increased expressions of fear for humans and higher stress levels which lead to the compromise of animals? welfare. In Ethiopia, there are no legislations to protect animals from suffering or discomfort. The main objective of this study was therefore to analyse welfare of cattle on animal markets in Ethiopia and map out supply chains of animals to these markets.

I denna uppsats undersöks ett flertal ortnamnsformer som förekommer i olika tyska, slaviska och skandinaviska källor och betecknar ett och samma ställe, nämligen staden Wolin belägen på sydspetsen av ön Wolin i polska Pommern. Syftet med arbetet är dels att fastställa etymologin av två av Wolin-namnen, at Jómi och Jómsborg, dels att förklara hur alla ortnamnsformer som betecknar staden Wolin hänger ihop och bestämma vilka faktorer som orsakade en sådan namnmångfald. Undersökningens material utgörs framför allt av de Wolin-namnformer som förekommer i de skandinaviska och de med dessa relaterade tyska källorna. Materialet analyseras i stort sett enligt den traditionella namntolkningsmetoden. Det visar sig att formen at Jómi sannolikt härstammar från det pommerska naturnamnet *J?ma (? j?ma f.

Jag har undersökt Hollywoodfilmernas bild av Voodoon kontra den egentliga religionen. Jag har tittat på religionens grunder, myterna kring till exempel zombies och Voodoodockor samt vilken utbredning Voodoon har idag. Med hjälp av litteraturstudier och Internet har jag fått fram mycket intressant material.Voodoo är en komplicerad religion som är omgiven av mycket mystik och där anhängarna har en personlig kontakt med sina gudar. Idag har Voodoon omkring 50-60 miljoner anhängare världen över..

Enligt G. Granberg kan skogsråföreställningen vara en avspegling av nordbornas psyke vid vissa natur och näringsförhållanden. Dock går inte skogsråföreställningens utformning i Norden att förklara på ovanstående sätt då finnarna samt många av de slaviska folkens skogsråföreställning på många sätt är annorlunda än den svenska/norska föreställningen. Detta trots att naturen samt näringsförhållanden är mycket lika och borde uppvisa liknande föreställningar rörande skogsrået.Det Svenska/norska skogsrået är unikt i jämförelse med andra länder runt om, vilkas skogsråföreställningar liknar varandra. Danmark har ellekvinnor som i viss mån påminner om skogsrået.

Frågan om verkligheten och dess beskaffenhet har länge orsakat stor förbryllning hos människan, vilken historiskt sett har försökt förklarats på olika sätt. Inte minst genom olika slags gudaläror. Idag lever vi helt annorlunda än vad vi gjorde för exempelvis 1000 år sedan. Det är inte längre gudar som är den dominerande verkligheten ? det är IT-tekniken.

Frågan om verkligheten och dess beskaffenhet har länge orsakat stor förbryllning hos människan, vilken historiskt sett har försökt förklarats på olika sätt. Inte minst genom olika slags gudaläror. Idag lever vi helt annorlunda än vad vi gjorde för exempelvis 1000 år sedan. Det är inte längre gudar som är den dominerande verkligheten ? det är IT-tekniken.

Syftet med denna uppsats är att belysa vikten av mytologi som reflekteras ijordbrukarens liv i antikens Grekland. Festivaler, ritualer och antika författares bruk av myter är bara ett fåtal exempel som pekar på hur viktigt det var för antikens jordbruksmänniskor att tro på gudarna.Varför var myter och gudar så viktiga för antikens jordbrukare? Hur framställsdenna ideologi? Vad gjorde dessa människor för att behaga gudarna och vadförväntade sig människorna få i gengäld?För att få svar på dessa frågor kommer jag att framlägga upplysningar från antika författare i kombination med modern litteratur som behandlar både den grekiska jordbrukskulturen och dem grekiska myterna..